23 Mars

Idag red Sofie/Aritz och jag till Hallviken. Skönt väder och bra underlag, hård is som de kunde glida lite på istället för den mjuka isen som varit länge nu, där broddarna hugger fast ordentligt. Hade en snitthastighet på 11,5 km/h. Travade långsam trav hela vägen utom en skritt på bortvägen och en på hemvägen. Stod stilla i Hallviken 2 minuter, Mattias skulle bjuda dem på vatten men ingen av dem ville dricka, så då red vi iväg på en gång för att inte kyla ner hästarna.. Stretch och isbalsam samt lindor efter ridtur. Hon fick stå inne eftersom hon inte hann torka.

När jag släppte in henne i boxen gick hon på snedden in. Jag tyckte det såg konstigt ut, så jag tog ut henne på stallgången en gång till för att se hur hon rörde sig, och då gick hon normalt. När jag tre timmar senare kom till stallet för att massera, borsta och byta täcke betedde hon sig konstigt. Hon var torr förutom en stor svettfläck på bringan och båda öronen. Punktsvettning. Hon bukandades, dvs tryckte till med magen i slutet av varje utandning. Dessutom stod hon med bakbenen under sig som om hon hade ont i magen. När jag lyssnade på magen lät den på båda sidor, men mindre på vänster sida. Konstaterade att det var åt vänster hon sneddade tidigare på dagen.. Jösses vilket dåligt samvete jag fick när jag insåg att hon hade ont i magen och hade haft det i tre timmar utan att jag såg några symptom som jag kunde förstå!! Men jag hade inte en tanke på att sneddningen på väg in i boxen var en hint om magproblem, hon både åt och drack ju när hon kom in i boxen efter ridningen.. Jag tog en promenad med henne för att få igång maskineriet, hon fes men hade inte bajsat under de tre timmarna, så jag ville gärna att hon skulle bajsa också för att vara säker på att det inte var stopp i magen. Efter promenaden lät magen mer även på vänster sida, men hon hade fortfarande inte bajsat. Jag masserade magen ett tag, och magen fortsatte låta utan att släppa ut något annat än gaser, men hon såg bättre ut. Bukandningen hade upphört och hon "höll sig" inte längre. Jag stannade kvar ett tag till för att observera henne, och for hem då jag ansåg att faran var över.