Jaa govänner, denna sommaren går nog till historien...
I början av Juni fick Cindie 2 akuta fånganfall i snabb följd. Hon som klarat sig från fång i 16 år fick nu under år 17 först stå en vecka på Finadyne och därefter en vecka på Fenylbutazon, och röntgen som togs efter medicineringen var klar visade på roterade hovben på båda frambenen, höger såg värst ut. Boxvila vecka ut och vecka in tills hon var såpass smärtfri att hon kunde gå ut i hagen, och Lady stod inne som sällskapsdam. Jag provade faktiskt ha henne ute i hagen, men både Cindie och Lady blev så oroliga att de sprang i box och hage, så jag tyckte det var bäst att de fick vara tillsammans.
När Cindie började repa sig blev istället Lady dålig. Det började 17-18/6 med en svullnad förvillande lik lymfangitsvullnad på vänster bakben. Trots idogt letande hittade jag inget sår, men lindade ändå med alsolsprit utifrån teorin att det kunde vara ett sticksår som inte syntes. Gick på promenader så att hon skulle hålla igång cirkulationen trots boxarresten. Midsommarafton var Lady halt, rejält halt, och rejält svullen i hasleden på vänster bakben. Hon ville inte stödja nämvärt på benet utan skuttade fram, och känner man Lady vet man att när hon visar att hon har ont så har hon verkligen ONT. (Cindie är precis likadan..) Veterinärbesök, hippotrim, smärtstillande och beordrad boxvila.. Jaja, hon stod ju redan på box som sällskap, men nu var det för hennes skull. Cindie som var relativt bra och skulle ha kunnat vara ute i rasthagen fick nu byta roll med Lady och vara sällskapsdam.. Därefter kollades ledvätska och hasleden röntgades, men inget fel hittades. Mer medicin, både antibiotika och smärtstillande -
och boxvila.......
Nu i slutet av Juli började hästarna gå ute i rasthagen igen på regelbunden basis. Lady har fortfarande en liten svullnad kvar på insidan hasleden och ett överben insidan nedanför kastanjen. Eftersom svullnaden inte verkar gå bort mer med vila började jag sätta igång henne riktigt försiktigt i slutet av Juli. Provar rida igång henne nu så får vi se vad som händer. Jag har satt igång henne enligt min teori, vilket inte alls är det rekommenderade sättet. Jag började skritta korta bitar, 0,5 km i början. Därefter, istället för att öka skrittiden som man brukar började jag trava korta bitar. Jag började med 1 km och är nu 18/8 uppe i 4 km-pass. Anledningen att jag travar istället för att skritta är att Lady har ett speciellt rörelsemönster med bakbenen i skritt. Hon glider med hoven rakt fram när hon sätter ner hoven i marken, och när hon ska lyfta hoven från marken skruvar hon på hoven innan den lämnar marken. I trav rör hon sig normalt. Min teori är att det riskerar slita mer på hasen OM det finns en svaghet i leden om hon skrittas pga vridmomentet, och att det sliter mindre på henne att trava då hasen belastas mer normalt. Än så länge har jag inte sett några negativa reaktioner i benet.
17/8 hittade jag ett sår på höger bakben ovanför hasen på benets utsida. Såret såg ut att vara en dag gammalt, och hon var svullen runt såret. Tvättade såret ordentligt rent, sprayade på Tarplaster och lindade över natten med B-o-T på skenbenet och alsolspritbandage runt hasen och såret. På morgonen 18/8 var hasen relativt svullen. Jag tror att trots att bandaget inte glidit åt något håll blir det ändå staseffekt när hon ligger ner på natten. Därför lindades hon 18/8 med endast B-o-T på skenbenet för att förhindra att svullnaden sprider sig..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar